Foto: från öppna källor
En förälders uppgift är inte att ge sitt barn hela livet, utan att dela det liv de har med dem
Att uppfostra ett barn blir ofta en uppoffring för föräldrarna. Men psykologer påpekar att ett barn inte behöver en idealisk mamma eller pappa, utan levande människor med egna känslor och intressen. Hur hittar man en balans mellan närhet och sitt eget liv? Familje- och holistisk psykolog Anna Bogomolets berättade för RBC-Ukraina hur man uppfostrar ett barn och bygger en relation med honom utan att förlora sig själv som person.
Kvalitet eller kvantitet av tid tillsammans?
För att skapa ett starkt känslomässigt band till ditt barn är det inte bara timmarna tillsammans som är viktiga, utan även korta perioder av äkta uppmärksamhet. Det är bättre att ha 20-30 minuter utan distraktioner än att ha en hel dags arbete utan verklig kontakt.
”Att knyta an till ett barn sker inte omedelbart och automatiskt – det är en process som kräver närvaro, uppmärksamhet och uppriktighet. Ofta går föräldrar vilse i rollen som den ’ideala mamman eller pappan’ och glömmer bort sig själva och sina gränser”, förklarar Anna Bogomolets.
Föräldrar måste vara ärliga
Föräldrar bör vara ärliga med att ”det är dags för mig att arbeta” eller ”jag behöver ta lite ledigt” – detta lär barnet att respektera andras gränser och kommer att bygga sunda relationer i framtiden. Att vara en ”superhjälte” hela tiden är en väg till utbrändhet.
”Det är här som sann harmoni föds – när du är levande och autentisk ser barnet dig som verklig och lär sig att acceptera sig själv som sådan. Att vara sig själv i sitt barns närhet innebär att tillåta sig själv att känna känslor, att känna igen sina egna behov och prata om dem samtidigt som man lyssnar på barnets behov”, säger psykologen.
Hon tillägger att självupptagenhet och att ständigt sätta sig själv åt sidan ”för barnets skull” inte är vad barnet verkligen behöver och inte heller vad som hjälper föräldrar att vara effektiva, lugna och uppriktiga.
Ge inte ditt barn hela ditt liv
Föräldrarnas uppgift är inte att ge sina barn hela livet, utan att dela det liv de har med dem.
”Ett barn behöver en far eller mor som är hel, närvarande och internt stabil, snarare än frustrerad eller utmattad av det ständiga ’glömskan av sig själv'”, konstaterar experten.
Ett barn behöver få visa sina känslor – glädje, trötthet, till och med irritation. På så sätt lär sig barnet att känslor är normala, att de kan upplevas och diskuteras.
Tänk på relationer som en dans
Genom att ge tid åt dig själv tar du inte tid från ditt barn. Tvärtom visar du ett exempel på en mogen person som också värdesätter sitt eget liv.
”Tänk dig att det är som en dans: ni rör er tillsammans, men var och en har sin egen rytm, frihet och utrymme. De praktiska stegen är att ta sig tid för sig själv, skapa små ritualer tillsammans, uttrycka känslor ärligt och föregå med gott exempel på ett sunt sätt att leva dem. När vi tar hand om oss själva tar vi också hand om bandet till barnet – det blir djupt, äkta och långvarigt”, sammanfattar Anna Bogomolets.
Kommentarer:
